K-G Lindblad

14 järnframställningsförsök i blästerugn 1998

Den glödande luppen, dvs järn och slagg bearbetas på en fällsten med hjälp av en träklubba. Försök nr 6. Foto: Jan Dufva (samtliga)

Sammanfattande tabell

Till Hammaredes startsida

Redovisning av 14 järnframställningsförsök med direktreduceringsmetoden. 11 av försöken (8 st. i gropugn och 3 st. i schaktugn) har utförts i Hammarede och 3 försök i Ödeshög, i samband med Ragna-rök (gropugn).

Under året har totalt 15 blåsningsförsök gjorts i Hammarede, vilket gett 17,9 kg ämnesjärn.

Hammaredeugnen är en modifierad rekonstruktion av en 1300-tals gropugn från Rätansböle. Den är byggd i natursten som kallmurats och där skarvarna tätats med sandmagrad lera. Ugnens volym är ca. 208 liter. Ugnen i Ödeshög har samma utseende men är något mindre, ca.170 liter och är byggd av tegel . Båda ugnarna har drivits med två st. enkammarspetsbälgar.

Hammaredeugnen i profil (mått i cm) Forman, ett rör med 23 mm innerdiameter som lutar 6 cm på hela sin längd (50 cm) in mot ugnen och är instucken ca. 7 cm i densamma.

Ugnen sedd uppifrån Formans mynning sitter 17cm ovanför ugnsbotten

Ugnen är byggd av natursten och är lerklinad. Volymen är ca. 60 liter. Blästern består av en enkammarbälg.

Vid experimenten har fyra olika typer av malm använts:

• A.(Galberget), en brun finkornig malm som bedöms vara järnfattig men med mycket bra slaggbildande egenskaper. Densitet 0,65 kg/dm³(rostad).
  
• B.(Sörtjärn), en brun-röd finkornig malm, svår att ta upp på grund av det tunna malmlagret (mycket organiskt material följer med).Samma slaggbildande egenskaper som A men med något större järnhalt. Densitet 0,7 kg/dm³ (rostad).
  
• C. (Klaxåsen), brun grovkornig (från kokmalet kaffe till sockerbits-storlek ) och ganska "förorenad" med kvartsstenar, måste rensas innan den processas. Kornen är hårda med vassa kanter. Malmen är torr, ger mycket "trög" och lite slagg. Den innehåller 61% järn. Densitet 1,2 kg/dm (rostad).
  
• D.(Brattva) röd-brun, svart relativt grovkornig (lösa korn som är lätta att krossa). Liknar C så till vida att den är torr , ger "trög" och lite slagg. Innehåller 49% järn. Densitet 0,95 kg/dm³ (rostad).

Exempel: I tabellen står följande under rubriken Malm (kg), A=4,C=6. Det betyder att vid försöket har, 4 kg av malmen från Galberget blandats med 6 kg av malmen från Klaxåsen. Totalt har 10 kg malm processats.

All rostning har skett på lave. Ca. 100 l malm har rostats åt gången. Torrfura och torrgran har använts som bränsle.

Bränsle

Vid de flesta försök har fura- eller granved använts. Till ett "gropugnsförsök" åtgår 250- 300 liter finkluven ved. Det kol som i vissa fall har använts, har kolats i grop eller mila (barrved)

När all ved omvandlats till kol har en teoretisk beräkning gjorts av dess vikt. Antal liter kol har beräknats och multiplicerats med 0,12 , (1 liter barrkol väger 0,12 kg) Den totala kolvikten har ställts i relation till vikten av den malm som tillförts vid försöket.

Med blåsningstid avses: tiden från att ved/kol börjar att läggas i ugnen till dess att den färdiga luppen lyfts upp och slås ihop på fällstenen.

Gropugnarna har drivits ungefär på samma sätt som beskrivits i "12 järnframställningsförsök vid Hammarede sommaren 1997". Schaktugnen likaså, förutom att den drivits med milkol samt att en liten mängd nytt kol tillförts vid varje malmuppsättning.

Lupp från försök 6 och ämnesjärn från försök 7 - 11.

Luppen har i alla fall smidits ihop så kompakt som möjligt och därefter sträckts ut till ett ämne (stång)

Förklaring till olika benämningar i tabellen.

• Svår. Ihopsmidningen har inneburit stora vedermödor. Luppen har fallit sönder i bitar, vilka sedan i bästa fall kunnat vällas ihop. Det färdiga ämnet har haft många sprickor och ytsläpp
• Medel. luppen har gått att smida ihop utan alltför stora besvär. Det färdiga ämnet har haft små kantsprickor samt någon enstaka större spricka eller ytsläpp.
• God. lätt att smida ihop. Det färdiga ämnet har inte haft några synliga sprickor eller ytsläpp

Försöken 1 - 8 har utförts med identiskt lika förutsättningar med avseende på ugn, blästerverk, malm, bränsle m.m. Därför har nedanstående medelvärden beräknats utifrån dessa försök.

Utifrån ovanstående medelvärden skulle man kunna göra en hypotetisk beräkning av vad järnets produktionskostnad skulle vara, om "blästersmederna" tog ut en marknadsmässig lön i november 1998.

Kostnad för en blåsning

Arbetstid

Rostningen samt huggning av ved tar 4 tim.
Malmen från en rostning räcker till 4 blåsningar.
Tid: 1 tim.

Vedhuggning och klyvning av ved till processen
i ugnen, ca 300 liter.
Tid: 1,5 tim.

Blåsning (medelvärde 3 tim 49 min).
Tid: 4 tim.

Primärsmide då luppen smids ihop och räcks
ut till en stång i smedjan.
Tid: 1,5 tim.

Summa arbetstimmar: 16 (om två man arbetar vid
blästan och smedjan)

Vi antar att en hantverkare (snickare, rörmockare) i dag, debiterar en timpenning på 250 - 300 kr.
Arbetskostnaden per blåsning blir 16 x 275 kr = 4.400:-

Materialkostnad

Ved som köps och transporteras tilll blästan (250:-/kbm)
Det åtgår 0,5 kbm per blåsning och tillhörande rostning.
Pris: 125:-

Kol till primärsmidet, ca. 50liter.
Pris: l 80:-

Summa materialkostnad: 205:-

Varje blåsning ger i medeltal 1,3 kg järn.
Den totala produktionskostnaden för en blåsning är 4400 + 205 = 4605 kr.

(Handelsstål med motsvarande dimension kostar i dag 6.90:-/kg. D.v.s.järnet från en blästerugsprocess kan bli mer än 500 gånger dyrare, och det ger en uppfattning om järnets värde tidigare. )

Under året har jag smidit en del verktyg av "myrjärn";

• 15-tal knivblad i olika storlekar, vilka stålats med "modernt stål", men med en smidesteknik enligt "forntida modell",
  
• 3 st. mejselformade eldstål, 2 st. sylar, 4st. synålar. Alla verktygen har sedan uppkolats i smidesässja. Hönsskit och benkol har brukats som koldiffunderande medel,
  
• mindre smidesutrustning efter forntida förlagor: 1 st. hammare (Mästermyrfyndet), 1 st. tång (Drocksjöfyndet) samt 1 st. nageljärn.

När det gäller kvalitén på det järn som produceras i Hammarede finns en del att önska. Man slutar aldrig att förvånas över vad som kan hända med den glödande järnbiten under smidesprocessens gång i form av bristningar, ytsläpp m.m.

Sammanfattande tabell
Till Hammaredes startsida

Från malm i myren till stål i smedjan

Kurs i järnframställning på forntida vis
anordnas i Hammarede 9-11/7 1999 

Mer information genom:
K-G Lindblad
Böle 2061
840 30 Rätan
tel: 0682 - 20067

Startsida

Institutet för Forntida Teknik / dec. 1998