K-G Lindblad

Järnframställning 2002

Järnframställning i schaktugn med slaggavtappning, vikingamuseet Borg på Lofoten. Ugnen byggd av magrad lera och förankrad med sten i basen.

Det gångna året har vi gjort totalt 13 försök, 8 i schaktugn och 5 i gropugn. Försöken har förutom i Hammarede, genomförts i Fågelsjö, Tärnaby samt Lofoten. En ”mobil” schaktugn har i år provats, vilken är så konstruerats att den byggs på drygt en timme. Den har fungerat på ett tillfredsställande sätt.

Under hösten har en ny malm provats (Holmsjön) och den har fungerat bra. Fördelen med denna malm är den finns i nästan obegränsade mängder.

Årets försök har totalt sett gett mer järn än fjolåret. Det genomsnittliga utbytet av det ihopsmidda järnet är i år 40% högre.

Myrmalm

A.(Galberget), en brun finkornig malm som bedöms vara järnfattig men med mycket bra slaggbildande egenskaper. Densitet  0,65 kg/dm³(rostad).

B.(Sörtjärn), en brun-röd finkornig malm, svår att ta upp på grund av det tunna malmlagret (mycket organiskt material följer med).Samma slaggbildande egenskaper som A men med något större järnhalt  Densitet 0,7 kg/dm³ (rostad).

C. (Klaxåsen), brun grovkornig (från kokmalet kaffe till sockerbits storlek ) och ganska ”förorenad” med kvartsstenar, måste rensas innan den processas. Kornen är hårda  med  vassa kanter. Malmen är torr,  ger mycket ”trög” och lite slagg. Den innehåller 61% järn. Densitet 1,2 kg/dm (rostad).

D.(Brattva),röd-brun, svart relativt grovkornig (lösa korn som är lätta att krossa). Liknar C så till vida att den är torr ,  ger ”trög” och lite slagg. Innehåller   49% järn. Densitet 0,95 kg/dm³ (rostad).

E. (Sörtjärn), gul-röd. Mycket finkornig och en aning torr. Densitet 0,8 kg/ dm³.

F (Holmsjön), röd. Mycket finkornig. Mycket stor malmfyndighet, (tusentals kubikmeter). Densitet 0,65/ dm3.

Exempel: i tabellen står följande under rubriken Malm (kg), A=4,C=6. Det betyder att vid försöket har, 4 kg av malmen från Galberget  blandats med 6 kg av malmen från Klaxåsen. Totalt har 10 kg malm processats.
 

Malm/ kol, förhållande under reduktionsfas

När all ved omvandlats till kol beräknas beräknas dess vikt  Antal liter kol beräknas och multiplicerats med  0,12 , (1 liter barrkol väger 0,12 kg) Den totala kolvikten ställs i relation till vikten av den malm som tillförs vid försöket.

 
Blåsningstid

Med blåsningstid avses tiden från att ved/kol börjar att läggas i ugnen till dess att den färdiga luppen lyfts upp och slås ihop på fällstenen.

 
Smidbarhet

Luppen smids ihop så kompakt som möjligt och sträckts därefter ut till ett ämne (stång)

Svår: ihopsmidningen innebär stora vedermödor. Luppen faller sönder i bitar,  vilka sedan i bästa kan vällas ihop. Det färdiga ämnet har många sprickor och ytsläpp.

Medel: luppen går att smida ihop utan alltför stora besvär. Det färdiga ämnet har små kantsprickor samt någon enstaka större spricka eller ytsläpp.

God: lätt att smida ihop. Det färdiga ämnet har inga synliga sprickor eller ytsläpp.                        

 


Sammanställning av järnframställningsförsök i schaktugn


 
Principskiss av schaktugnen

Luppen slås först ihop med träklubba sedan med
slägga. Bilder från Lofoten.



Sammanställning av järnframställningsförsök i gropugn


 

Hammarede-ugnen i profil. Forman är ett rör med 23 mm innerdiameter. Det lutar 6 cm på hela sin längd, 50 cm, och är instucket ca 7 cm i ugnen.

Ugnen sedd uppifrån. Formans mynning sitter 17 cm ovanför ugnsbotten.

Alla försök har gjorts i Hammarede.

Mer information angående försöken i Hammarede via e-post: 
k-g@hammarede.com

Startsida

Institutet för Forntida Teknik 2002-11-17