K-G Lindblad

Järnframställning 2001

  Bearbetning av järn från ett av årets försök.



Det gångna året har vi gjort totalt 15 försök, 11 i schaktugn och 4 i gropugn. Till skillnad från föregående år har de flesta försöken utförts i schaktugn. Det beror på att ungefär hälften av försöken gjort på olika platser runt om i landet, där ugnen byggts ena dagen och järnframställningen skett dagen därpå.

Årets försök har totalt sett gett betydligt mindre järn än tidigare år. Gropugnen, som förr om åren fungerat bäst av de två ugnstyperna, har i medeltal endast gett dryga ½ kg järn, att jämföras med 1,4 kg för några år sedan. Vad denna nedgång beror på är svårt att säga? En möjlig förklaring kan vara, att de malmtäkter som vi brukat under många år nu är tömda på god myrmalm. Prover från dessa täkter är skickade på analys, men i skrivande stund finns inget resultat klart. 
 

Myrmalm

A.(Galberget), en brun finkornig malm som bedöms vara järnfattig men med mycket bra slaggbildande egenskaper. Densitet  0,65 kg/dm3(rostad).

B.(Sörtjärn), en brun-röd finkornig malm, svår att ta upp på grund av det tunna malmlagret (mycket organiskt material följer med).Samma slaggbildande egenskaper som A men med något större järnhalt  Densitet 0,7 kg/dm3 (rostad).

C. (Klaxåsen), brun grovkornig (från kokmalet kaffe till sockerbits storlek ) och ganska ”förorenad” med kvartsstenar, måste rensas innan den processas. Kornen är hårda  med  vassa kanter. Malmen är torr,  ger mycket ”trög” och lite slagg. Den innehåller 61% järn. Densitet 1,2 kg/dm (rostad).

D.(Brattva),röd-brun, svart relativt grovkornig (lösa korn som är lätta att krossa). Liknar C så till vida att den är torr ,  ger ”trög” och lite slagg. Innehåller   49% järn. Densitet 0,95 kg/dm3 (rostad).

E. (Sörtjärn), gul-röd. Mycket finkornig och en aning torr. Densitet 0,8 kg/ dm3

Exempel: i tabellen står följande under rubriken Malm (kg), A=4,C=6. Det betyder att vid försöket har, 4 kg av malmen från Galberget  blandats med 6 kg av malmen från Klaxåsen. Totalt har 10 kg malm processats.
 

Malm/ kol, förhållande under reduktionsfas

När all ved omvandlats till kol beräknas beräknas dess vikt  Antal liter kol beräknas och multiplicerats med  0,12 , (1 liter barrkol väger 0,12 kg) Den totala kolvikten ställs i relation till vikten av den malm som tillförs vid försöket.

 
Blåsningstid

Med blåsningstid avses tiden från att ved/kol börjar att läggas i ugnen till dess att den färdiga luppen lyfts upp och slås ihop på fällstenen.

 
Smidbarhet

Luppen smids ihop så kompakt som möjligt och sträckts därefter ut till ett ämne (stång)

Svår: ihopsmidningen innebär stora vedermödor. Luppen faller sönder i bitar,  vilka sedan i bästa kan vällas ihop. Det färdiga ämnet har många sprickor och ytsläpp.

Medel: luppen går att smida ihop utan alltför stora besvär. Det färdiga ämnet har små kantsprickor samt någon enstaka större spricka eller ytsläpp.

God: lätt att smida ihop. Det färdiga ämnet har inga synliga sprickor eller ytsläpp.                        

 


Sammanställning av järnframställningsförsök i schaktugn


 
Principskiss av schaktugnen


Försök
(datum)
(plats)

Malm
(kg)

Tillsats
(kg)

 Malm/kol
förhållande
(kolmängd kg)


Tid
(tim, min)
malmning,
blåsning

Luppvikt
(kg)

 Ämne
hopsmitt
(kg/cm)

Utbyte
lupp/ämne
(%)

Kvalité
smidbarhet
1
5/5
Fiskars		 D=5,A=5 aska 1,6
sand 0,5		 1:4,1
14,2		 2:32
4:30		 2,2 0,9
2,7x2,7x9,5		 41 medel
2
5/5
Fiskars		 D=5,A=5 aska 1,8 1:4,1
14,2		 1,40
4,05		 ej vägd 0,9
4x4,5x8,5		 ej vägd medel
3
6/7
Ham-ede		 D=5,A=5 aska 2,2 1:1,7
17,2		 2:13
4:38		 2,3 0,8
1x2,3x36		 35 medel
4
6/7
Hamm-ede		 A=5, D=5 aska 4,2
sand 0,5		 1,7:1
16,9		 2:21
4.58		 2,2 0,4
1x1,5x23		 18 svår
5
12/7
Skäftekärr		 Gullabo
fin, tung		 - 1,4:1
14		 1:54
3:40		 2,5 0,8
1,3x2,4x27		 32 medel-
6
12/7
Skäftekärr		 Gullabo
fin, tung		 aska 1,95 1,5:1
15		 1:32
3:00		 2,1 ej prim.
smide		 - -
7
3/8
Visby		 D=5,A=5 aska 0,9 1,65:1
16,5		 2:19
5:45		 3,2 1,2
2,5x2,5x29		 38 god
8
3/8
Visby		 D=5,A=5 aska 0,5 1,65:1
16,5		 2:30
5:10		 0,5 ugnen
sprack		 - -
9
13/8
Insjön		 E=10 - 1,7:1
17,2		 2:35
5:00		 4,5 1,5
2,3x5x22		 33 god
10
18/10
Ham.ede		 A=5,D=5 aska 1,8 1,6:1
16,2		 2:23
4:30		 3,1 1,67
3x6x13,5		 53 god-
11
18/10
Ham.ede		 A=5,D=5 aska 2,0 1,6:1
16,2		 1:49
3:48		 2,1 0,6
1,6x3x16		 29 svår
                 
Medel-
värde:		       4:32 2,47 0,78 35







Sammanställning av järnframställningsförsök i gropugn


 

Hammarede-ugnen i profil. Forman är ett rör med 23 mm innerdiameter. Det lutar 6 cm på hela sin längd, 50 cm, och är instucket ca 7 cm i ugnen. Ugnen sedd uppifrån. Formans mynning sitter 17 cm ovanför ugnsbotten.




Försök
(datum)

Malm
(kg)

Tillsats
(kg)

 Malm/kol
förhållande
(kolmängd kg)


Tid
(tim, min)
malmning,
blåsning

Luppvikt
(kg)

 Ämne
hopsmitt
(kg/cm)

Utbyte
lupp/ämne
(%)

Kvalité
smidbarhet
1
7/7
 D=5,A=5 aska 2,4 2:1
20		 0:21
3:26		 2,2 0,65
-		 30 medel
2
7/7
 D=5,A=5 aska 2,8
0,5		 2,1:1
21		 0:45
3:15		 2,2 0,55
-		 25 medel
3
17/10
 E=10 aska 1,4 2:1
20		 0:42
3:10		 2,9
(i bitar)		 0,2 6 svår-
4
17/10
 A=5, D=5 aska 1,4
sand 1,0		 2:1
20		 0:41
3:10		 2,2 0,8
0,8x2x15		 36 medel
                 

Medel-
värde		   3:15 2,3 0,55 24  



Mer information angående försöken i Hammarede via e-post:  kg.lindblad@jll.se


Startsida

Institutet för Forntida Teknik 2001-12-08